Invandrarungdomarna som går tre år i en förberedelseklass till gymnasiet behöver lära känna svenskfödda ungdomar för att utveckla språket, och skapa sociala relationer med svenskfödda ungdomar. Invandrarungdomar och svenskfödda ungdomar har fördomar om varandra, vilket är en besvärlig situation i skolan.Syftet med studien är att lyfta fram problemet utanförskap som finns bland invandrarungdomar i skolan . En kvalitativ metod användes för att den gav möjlighet att närma sig informanterna. Därmed uppnåddes syftet och frågeställningarna besvarades.Den Sociokulturella teorin som användes i uppsatsen lyfter fram problemområdet, alltså invandrarungdomar. Intervjuerna berör kultur och det svenska samhället samt identiteten hos invandrarungdomar i det nya sociala rummet, hur de upplever sin vardag, hur de känner när de möter svenskfödda ungdomar.Segregationen är tydlig mellan de två grupperna på grund av att det är svårt med kommunikationen mellan dem.Nyckelord: Segregation, utanförskap, invandrarungdomar, svenskfödda ungdomar och sociokulturella..

Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogens roll i förskolebarns lek. Forskningsbakgrunden behandlar den utvecklingspsykologiska samt den Sociokulturella teorin om lek. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella perspektivet. Den kvalitativa undersökningen har gjort på två olika förskolor med videoobservationer samt intervjuer. Relevanta delar ur resultatet har valts ut och analyserats utifrån vårt syfte.

Abstrakt Syftet med min undersökning är att undersöka elevers inställning till läxor i skolan. Jag har två övergripande frågor som jag har jobbat utifrån nämligen följande: 1. Vad är elevernas uppfattningar kring läxor? 2. Vad är elevernas uppfattning om läxhjälp? Tillvägagångssättet var genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio st elever i grupper om tre elever.

Syftet är att, utifrån en kvalitativ fenomenografisk enkätstudie, jämföra hur gymnasieelevers upplevelse av sitt eget lärande överensstämmer med det sociokulturella perspektivets lärandesyn.Resultatet i undersökningen visar på lärandets komplexitet genom att det tydligt framkommer att det inte bara finns ett sätt att lära på utan att lärande som företeelse är såväl komplext, varierat som mycket individuellt. Undersökningen visade å ena sidan att det sociokulturella lärandeperspektivet överensstämmer relativt väl med hur en majoritet av gymnasieungdomarna i studien uppfattar lärande, men å andra sidan framkom även en förståelse av att denna lärandesyn inte passar alla elever. Resultatet gäller för de elever som ingick i undersökningen och är därmed inte generaliserbart på gymnasieelever över lag. Resultatet kan däremot öppna upp för intressanta diskussioner kring elever och deras lärande samt den sociokulturella lärandesynen som sådan..

säger, vad hon gör och vad hon skulle kunna göra kopplas till beskrivs utifrån sociokulturella perspektiv pålärande.Vi har genomfört icke deltagande observation i ett klassrum under tre dagar och en samtalsintervju medläraren. Vi intervjuar läraren för att se vad hon säger om teori och undersöker vad i lärarens praktiskaverksamhet som går att koppla till teorin. Vi har ett särskilt fokus på verbal kommunikation i klassrummet ochhur läraren leder och styr lärandet. Vi har utgått främst från Lev Vygotskijs och Michail Bakhtins begrepp ochnutida forskare, då främst Olga Dysthe och Roger Säljö.I resultatet framkom att läraren hade kännedom om vissa delar av sociokulturella perspektiv, men iobservationerna framträdde även sådant som hon inte pratat om i intervjun. En undervisning byggd kring attelever lär av varandra är återkommande i intervjun med läraren och tydligt under observationerna.

SyfteSyftet med studien är att beskriva situationer där barn reagerar med utagerande beteenden på en förskoleavdelning samt pedagogernas tankar kring barn som uppvisar utagerande beteende ? Hur tänker och upplever pedagogerna barn som uppvisar utagerande beteende?? När, var och varför uppstår utagerande/konfliktsituationer? ? Hur samspelar pedagogerna med barn som uppvisar utagerande beteende?? Hur hanterar pedagogerna utagerande/konfliktsituationer om de uppstår?TeoriStudien utgår från den Sociokulturella teorin eftersom den intresserar sig för hur sociala praktiker formas och hur olika tankar och idéer kommer till uttryck i praktiken. Säljö (2005) skriver att samspelet mellan kollektivet och individen är i fokus i den Sociokulturella teorin. Den Sociokulturella teorin handlar om lärandets villkor i institutionella miljöer, i detta fall i förskolan. Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) skriver om det relationella perspektivet inom specialpedagogiken och menar att man måste titta på de omgivande faktorerna när barn/elever är i svårigheter.

Vårt syfte med detta examensarbete var att vi ville studera lunchen som ett tillfälle till kommunikativa möten. Anledningen till att vi valde att studera detta beror på att vi genom tidigare erfarenheter fått erfara olika matsituationer och ett intresse väcktes för lunchen som ett tillfälle för mer än omsorg. För att studera detta använde vi oss av en kvalitativ metod och de teorier vi utgick ifrån var den Sociokulturella teorin och livsvärldsfenomenologiska teorin. Vi studerade vårt syfte genom att använda oss av observationer och intervjuer. Observationerna genomfördes på fyra olika förskolor och vi intervjuade fyra förskollärare, samtliga verksamma på de förskolor som vi observerade.

Jag har i det här arbetet inriktat mig på att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trä- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter på lärande. Min uppsats är genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkät undersökning. Syftet med detta examensarbete är studera hur tankar om sociokulturellt lärande går att införliva i trä- och metallslöjden. De frågeställningar som jag har arbetat med är dessa: Vad kännetecknar sociokulturellt lärande? Kan sociokulturellt lärande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lärande inom trä- och metall slöjden? I hur stor utsträckning bedrivs trä- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kärnan i sociokulturellt tänkande är språkets och kommunikationens betydelse för lärande.

Jag har i det här arbetet inriktat mig på att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trä- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter på lärande. Min uppsats är genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkät undersökning. Syftet med detta examensarbete är studera hur tankar om sociokulturellt lärande går att införliva i trä- och metallslöjden. De frågeställningar som jag har arbetat med är dessa: Vad kännetecknar sociokulturellt lärande? Kan sociokulturellt lärande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lärande inom trä- och metall slöjden? I hur stor utsträckning bedrivs trä- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kärnan i sociokulturellt tänkande är språkets och kommunikationens betydelse för lärande.

Kompetensutveckling under arbetsplatsförlagd utbildning inom sluten somatisk vård för omvårdnadsstuderande på vuxenutbildning.Sammanfattning: Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) har en central plats på omvårdnadsutbildning för vuxenstuderande. Det är därför av vikt att APU:n gynnar de studerandes möjligheter till kompetensutveckling. Vårt syfte är att undersöka hur vuxenstuderande inom omvårdnadsutbildning upplever förutsättningar för sin kompetensutveckling under APU inom sluten somatisk vård. För att kunna besvara syftet har en abduktiv kvalitativ metod utifrån det sociokulturella perspektivet använts och semistrukturerade intervjuer genomförts. Det empiriska materialet bygger på intervjuer före och efter APU:n med åtta omvårdnadsstuderande.

Uppsatsens grundläggande syftet är att förklara förutsättningar för tillväxt i en gränsregion. För att uppnå detta syfte har förutsättningar utifrån teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgångspunkten har varit vägledande för att empiriskt identifiera förutsättningar för tillväxt i en gränsregion mellan Sverige och Norge. Det är förklaringen av ett visst fenomen ? gränshinder ? i relation till gränsöverskridande verksamhet som eftersträvas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i bildämnet bedömer och betygsätter sina elevers arbete och vilka attityder och förhållningssätt de har till läroplanen. Studien har sin utgångspunkt i den Sociokulturella teorin om kunskap och lärande. Studiens empiri består av två kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med två bildlärare. Resultatet har analyserats tematiskt enligt bricolagemetoden. Analysen av resultatet visar på att det finns stora skillnader mellan hur dessa lärare bedömer och betygsätter sina elever samt deras syn på läroplanen.

Uppsatsens grundläggande syftet är att förklara förutsättningar för tillväxt i en gränsregion. För att uppnå detta syfte har förutsättningar utifrån teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgångspunkten har varit vägledande för att empiriskt identifiera förutsättningar för tillväxt i en gränsregion mellan Sverige och Norge. Det är förklaringen av ett visst fenomen ? gränshinder ? i relation till gränsöverskridande verksamhet som eftersträvas. Förutsättningar för tillväxt i en gränsregion begränsas av brist på institutionella, ekonomiska och sociokulturella förutsättningar.

Klassisk kriminologisk forskning fokuserar på antingen individbaserade eller miljörelaterade förklaringar till brottsliga handlingar. Situational Action Theory avser att föra samman dessa två synsätt för att bilda en integrerad kriminologisk handlingsteori. Vad får Situational Action Theory för stöd i den kriminologiska forskningen? Vad finns för kritik? Och vad bör forskningen fokusera ytterligare på när det kommer till att testa teorin? Den forskning som finns tillgänglig och som jag presenterar i denna litteraturgenomgång visar att teorin får stöd i empirisk forskning. De flesta studier visar att teorin får bra stöd, några visar stöd för vissa delar av teorin medan andra delar av teorin inte får något stöd.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka bildens betydelse som ett verktyg, en artefakt, för att utveckla kommunikationen tillsammans med två elever som har diagnosen Charge. Syftet är också att personalen runt eleverna ska öka sin förmåga att se kommunikationen som redan finns och fungerar.Teori: Kommunikation, samspel och språk påverkar oss mycket i vår vardag. Grundsärskolans kursplan betonar att människan genom kommunikationen utvecklar sin identitet. Charge syndrom innebär för individen en svårighet i att samordna sina sinnen. Här talar man också om det proprioceptiska och det vestibulära sinnet vilka har stor inverkan på hur individen upplever sin egen kropp.